Välgörenhet i Ramadhaan

Bismillaah arrahmaan arrahiim
Alhamdulillaah rabbil ’alamiin
Assalaato assalaamo ’ala RassolUllaah sayyidina Mohammed
wa ’ala ahlihi wa ashabihi ajmaiin.

 I Allaahs, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn.
Prisad vare Allaah, alltings Herre.
Frid och välsignelser över Allaahs sändebud, Mohammed
Och hans familj och följeslagare intill tidens ände.

När vi läser i Koranen, stöter vi ofta på uppmaningen att ge åt de behövande. Som tex i soorah al-Baqarah: 43

[2:43] Förrätta bönen och ge åt de behövande och böj era huvuden med de andra som böjer sina huvuden [i bön].

I samma soorah finns det flera ayat, verser, som nämner detta med att ge åt de nödställda. Jag kommer att läsa upp några av dem. 

[2:110] Förrätta bönen och ge åt de nödställda! Det goda ni sänder framför er [till Domen] skall ni återfinna hos Gud; Gud ser vad ni gör

Eller som i ayah 177

[2:177] Fromheten består inte i att ni vänder ansiktet mot öster eller väster. Sann fromhet äger den som tror på Gud och den Yttersta dagen och änglarna och uppenbarelsen och profeterna och som ger [av] det han äger – vilket pris han än sätter på detta – till de anhöriga, de faderlösa och de behövande, till vandringsmannen och tiggarna och för att friköpa människor ur fångenskap och slaveri och som förrättar bönen och erlägger allmoseskatten och som håller sina löften och som med tålamod bär lidande och motgång och som håller stånd i farans stund. De har visat att deras tro är sann; de fruktar Gud.

[2:215] DE FRÅGAR dig vad de bör ge åt andra. Säg: ”Det goda ni vill ge skall ni ge till era föräldrar och närmaste anhöriga och till de faderlösa och de behövande och till vandringsmannen. Gud har kännedom om det goda ni gör.”

Soorah al-Fatiha del 3

Söka skydd – Isti’adhah

Allaah säger:

ÖVERSE med människornas natur [och deras brister], och uppmana [alla att visa] hövlighet och vänlighet och undvik [alla ordväxlingar med] dem som [står kvar i hednisk] okunnighet. Och om Djävulen får din [vrede] att blossa upp, be då Gud beskydda dig; Han hör allt, vet allt.
Soorah Al-Ar’af 7:199, 200

Fördriv det onda med en god handling; Vi har full kännedom om vad de påstår [om Gud]. Och säg: ”Herre! Jag ber Dig beskydda mig mot demonernas [alla] frestelser!” och: ”Jag ber Dig beskydda mig, Herre, mot alla närmanden från deras sida!”
Soorah al-Mominoon 23:96-98

Den goda handlingen och den dåliga handlingen kan inte ställas sida vid sida. Jaga bort [den dåliga handlingen] med en bättre – den som var din fiende kan bli din nära vän! Men ingen annan än den som bär [oförrätter] med tålamod finner [styrka] att handla så; bara den lyckligast lottade finner [sådan styrka]. Om Djävulen förleder dig [till vrede], be då Gud beskydda dig; Han är Den som hör allt, vet allt!
Soorah Fussilat 41:34-36

Soorah Al-Fatiha del 2

Al-Fatiha och bönen

 

Abo Hurayrah återberättar att Allaahs Sändebud, sas, sade: ”Den som bad och inte läste Umm ul-Qur’an i bönen, den personens bön saknar något och är ofullständig. Han sade detta tre gånger.” Sedan sades det till Abo Hurayrah ”Även om det var efter en imam?” Han svarade ”Läs den för dig själv, för sannerligen jag hörde Allaahs Sändebud, sas, säga ‘Allaah den Allsmäktige och Ädle, sade: ‘Jag delade bönen i två delar mellan mig och Min tjänare, och Min tjänare ska få det han ber om.’

 

Hjärtat finner ro

… Då Allaahs Namn nämns, finner människohjärtat ro…

soorah Ar-R’ad 13:28

Vad gör man?

Bismillaah

Ja, vad gör man när man inte orkar. Eller har lust. Inte vill. Be. Läsa Koran. Göra dhikr. Minnas Allaah. Vad gör man då? Jag brukar gömma mig, men det funkar inte under en lngre tid ahamdulillaah, så då blir det att jag träffar systrar i islam, känner det vackra med att vara muslim. Känner systerskapet. Blir inspirerad och får en längtan till Allaah igen. Vilket leder till att jag tar upp Koranen i mina händer. Sätter mig ner i ett lungt hörn och läser lite. Kontemplerar. Begrundar dessa vackra ord. Och känner hur mitt hjärta sakta värms upp, sakta mjuknar.

Blunda och peka

Soorah Al-Fatiha

Soorah al Fatiha

Uppenbarades i Mekka och består av sju ayat, verser. Men det finns olika åsikter bland de lärda ifall basmalah – bismillaahi arrahmaan irrahiim – är ”vanlig” basmalah, eller den första ayahn. De som säger att det inte är den första ayahn delar då den sista ayahn i två ayah. dvs.
*صراط الّذين أنعمت عليهم siraatal atheena ana’mta ‘alayhim (som ayah 6)
غير المغضوب عليهم ولا الضّالّين khayril maghdoobi ‘alayhim waladdaalliin (som ayah 7)
Så det totala antalet ayah som soorah al-Fatiha består av råder det ijma om, koncensus bland de lärda, men huruvida basmalah är en ayah eller inte råder det olika åsikter kring. Men i vilket fall som, så är de lärda eniga om att vi börjar varje soorah med basmalah, förutom soorah at-Tawbah

Ramadhaan kom och gick

Ramadhaan har kommit och gått. Ramadhaan. Den välsignade månaden. Den speciella tiden på året då Allaah överröser oss med nåd, välsignelse och förlåtelse. Det är lätt att vara bra då. Att dyrka Gud då. Lätt. Men sen då? Vad händer efter Ramadhaan. Det blir Eid. Vi går på eid-bön på morgonen. Sen äter vi, skrattar vi, ger presenter. Och glömmer Gud? ”Ojsan hoppsan, jag höll på att missa dhuhrbönen för jag vilade lite efter den maffiga lunchen”. Och så fortsätter det. Eller? Gör vi verkligen som vi säger. Vi påpekar till alla som inte är muslimer att Eid al-Fitr, fastebrytandes högtid, inte är en tid att vräka i sig mat, utan det är då vi tackar Gud för att vi fått fasta och det är då vi ber Gud att Han ska acceptera våran fasta. Men gör vi det?

Hur ska vi göra för att minnas Gud även nu, när vardagen är tillbaka, stressen. Jobb, skola, hämta barn, laga mat, städa… hinner vi med att be de där extra bönerna, läsa Koran, ta oss tid att göra dhikr?

My Greatest Need is You

My Greatest Need is You
Rabi’ah al-Adawiyya

Your hope in my heart is the rarest treasure

Your Name on my tongue is the sweetest word

My choicest hours

Are the hours I spend with You -

O Allah, I can’t live in this world

Without remembering You -

How can I endure the next world

Without seeing Your face?

I am a stranger in Your country

And lonely among Your worshippers:

This is the substance of my complaint.

Missnöjd eller tacksam?

Bismillaah

Såhär efter en lång dag fylld med mina barn och deras bekymmer, och även en dag fylld av en massa pysslande, plockande, städande, dammande, tvättande så får det mig att fundera över min situation här i kalla norden. Fast nu är det vår/försommar och ganska varmt ma sha Allaah.

Det är så lätt att vara missnöjd. Missnöjd med sig själv. Sin situation. Sina barn. Sitt hem. Sina uppgifter. Vara missnöjd med sitt jobb. Eller att inte ha jobb. Missnöjd med att man slölsar med pengarna. Eller att man inte har pengar att slösa. Missnöjd med alla dessa världsliga saker. Missnöjd med sina möbler. Kläder. Bil. Cykel. Barnvagn. And the list goes on…

Då och då påminner jag mig själv om en alldeles underbar dikt, eller ja, jag vet inte om det är en dikt direkt. Kanske mer utav en åkallelse, bön, du’a. Minns den inte i sin helhet. Men den gick ut på tacksamhet. Istället för att klaga över all tvätt, disk, stök, så skulle man vara tacksam över det. Tacka Gud, Allaah, för det. Märkligt kan tyckas, men egentligen inte. Har vi disk, betyder det att vi har mat att äta och porslin att smutsa ner. Det är en välsignelse och gåva från Gud, Allaah. Har vi smutstvätt betyder det att vi har kläder och pengar att  köpa kläder för. Och med all säkerhet också tvättmaskin, egen eller i gemensam tvättstuga. Det är också en välsignelse och gåva från Gud, Allaah.

Något att tänka på, eller hur. För det är ju så lätt att glömma dessa ”varje-dag-välsignelser” som Gud, Allaah, ger oss. Vattnet vi dricker och tvättar kläder i. Tänk att vattnet vi spolar toaletten med, tvättar våra kläder i är lika rent som dricksvattnet. SubhanAllaah. Och det finns miljontals med barn, kvinnor, män som inte ens har ett glas rent vatten att dricka om dagen. Människor som dör för att vattnet är smutsigt, fyllt med dödliga bakterier. Och vi spolar toaletten varje dag – hur många gånger om dagen? – med dricksvatten. Och tar det för givet!

SubhanAllaah wa alhamdulillaah wa Allaaho akbar!